Sällskapets göteborgska vårexpedition
juni 6, 2024 10:06:00
I arla morgonstund lämnade vi Skövde för en dagstur med buss till Göteborg och studiebesök på Göteborgsoperan och Göteborgs
Idrottsmuseum.
Jeanette var vår chaufför från Stenstorpsbuss och hon bjöd på morgonfika när vi hade åkt dryga timman. Det smakade bra.
Efter denna sköna rast i härlig morgonsol så delade Bengt Pettersson ut resans frågesport med 21 frågor. Kluriga och med oväntade svar.
Det gällde verkligen att tänka utanför boxen om man ville ha alla rätt. Även lotteriförsäljning skedde på resan.
Göteborgsoperan
Byggnaden påminner om ett skepp både ute och innanför. Byggnaden ligger på Göta Älvs södra strand vid Packhuskajen och arkitekt är
Jan Izikowitz. Göteborgsoperan öppnades den 30 september 1994.
Vi togs emot av Birgitta Sahlén som har funnits med sedan början dvs redan för 30 år sedan. Hon hade till och med varit anställd på
Stora Teatern innan flytten till Operan. Birgitta har under många år varit aktiv i operakören.
Göteborgsoperan drivs som ett bolag och är helägt av Västra Götalandsregionen. Cirka 500 personer är anställda bland dem sångare, kör,
dansare, administratörer och alla de som syr kläder, gör peruker etc.
Just nu förbereder man Charlie och chokladfabriken som är baserad på Roald Dahls roman Kalle och chokladfabriken. Orsaken till
namnbytet beror på att Kalle/Charlie spelas av både pojkar och flickor och då passar Charlie för båda könen.
I vår guidning fick vi se repetition på stora scenen, perukmakare, både manliga och kvinnliga sömmerskor och en massa kläder som
både har använts vid tidigare föreställningar men också kläder som höll på att skapas.
Göteborgsoperan är otroligt stor till ytan med massor av olika lokaler bland annat bakom scenen med stora höga lokaler, infartsdörrar
för lastbilar, metallverkstad och till och med egen smedja.
Efter dryga timman tackade vi Birgitta för en mycket intressant rundvandring och gick tillbaka till bussen för en kort färd till Kviberg.
Där intogs lunch på Kantinen på Kviberg och Oscar Wendt kom och anslöt sig till folket hemifrån, men den berättelsen kommer i ett
senare avsnitt.
Kungliga Göta Artilleriregemente är ett gammalt regemente som först fanns centralt inne i Göteborg. Men det blev med tiden för trångt
inne i stan och det flyttades ut till Kviberg som då vara rena landet, i slutet av 1800-talet. 1895 kunde regementet flytta in och var vid
invigningen det största i landet.
Då var det hästar som drog kanonerna. 1962 ändrades regementet till ett luftvärnsregemente, Lv6 och när det sedan flyttade till Halmstad
1962 då var en hundraårig epok slut. Många av byggnaderna står kvar och är byggnadsminne. Flera används av olika idrotter och hela
Kvibergsområdet är oerhört stort med en mängd olika idrottshallar och anläggningar.
Vår lunch intogs i en del av den gamla militära matsalen som förr kunde utspisa 1 500 soldater både frukost, lunch och middag.
Göteborgs Idrottsmuseum.
Vi togs emot av museiintendenten Hans Elbel som gav oss en inledande bild av museets framväxt. Museet startades 1983 och drivs av en
stiftelse Idrottsmuseets vänner. Museet ryms vägg i vägg med Kantinen så det var inget avstånd för oss att ta sig dit. Museet rymmer mer
över 15 000 föremål och har ca. 30 000 fotografier att visa. Museet byggdes om 2003 och fick då sitt nuvarande utseende med tre våningar.
I museet finns givetvis alla de framgångsrika fotbollslag, handbollslag, ishockeylag med mera återgivna. Lägg därtill Göteborgsvarv,
Gothia Cup, Partille Cup och alla stora evenemang på Ullevi osv. så förstår ni att museet är enormt spännande att gå omkring i och ta del av
allt som visas och minnas. De har också ett Hall of Fame där de utser några idrottare/ledare/funktionärer varje år.
För egen del stannade jag en bra stund hos Ingemar Ingo Johansson och hans privata samling. Jag kommer alltid att minnas
natten den 26 juni 1959 då han i 3:dje ronden knockade Floyd Pattersson på Yankee Stadium i New York och blev ny världsmästare i
tungviktsboxning. För mig och mina två bröder var det idrottshöjdpunkten under många många år.
När klockan hade passerat 16 var det dags att åter kliva upp på bussen och påbörja färden hem till Skövde. Utmed Europavägen vid
Vårgårda stannade vi för en sista fika och hade då prisutdelningar.
Strax efter 18 anlände vi till Arenan i Skövde och det var ett nöjt gäng av idrottshistoriker som tackade för årets resa och gav sig hemåt.
Stickan
