SIHS utfärd år 2015

Utfärden år 2015 gick till bandy- och fotbollsstaden Motala med besök på Vätternakvariet
och Motormuséet.

Utfärdskänslan börjar egentligen infinna sig under den första fikapausen.

Diskussionerna kan handla om svårighetsgraden på Bengt Sälls sedvanligt svåra frågesport
om idrotts- och andra angelägna ak
tiviteter, vilken brukar vara inlämnad så här dags.

Är det någon som redan varit på Vätternakvariet eller Motormuséet?

Fiskar i Akvariet och bilar på det andra muséet, eller..?

In till fiskarna, både de från Vättern och de långväga.
Det står ju Regnskog på skyl
ten.

De här fiskarna ser inte ut att ha Vättern som hemmavatten.

En del av muséet handlar också om avflödet från Vättern, nämligen Göta Kanal och Motala
Ström samt livet kring dessa vatten
drag.

Fotograferad med fish-eye, eller.. (fotografisk lustighet, kanske rolig).

Vättern är ju inte bara en resurs för fiskeriet, förr i tiden var ju vattendrag, och då i synnerhet
de stora vattendragen, förnäm
liga kommunikationsvägar, rena motorvägarna fast på sjön.

Vår guide berättade initierat och medryckande om Vättern, dess betydelse nu och
förr och inte minst om dramatiska händelser, som när konstnären John Bauer
drunk
nade med hela sin familj under ett skeppsbrott på stormig sjö den 20 november
år
1918 eller när ångbåten Erik Nordevall gick på grund den 4 juni år 1854  och sjönk
två
dagar senare under ett bärgningsförsök. 

Motala Motormuséum visade sig inte bara innehålla motorer och motordrivna fordon.
Ambitionen är tydligen att försöka förevisa ett antal intressanta teknikområden ur his-
toriskt perspektiv, varav den här bilden visar inredningen i en cykel-, moped- och mc-
verkstad från äldre tider.

Radiohistoriskt var ju på sin tid anropet ”Stockholm – Motala” mycket välbekant, då det inledde
dagens radiosändningar, inte
från P1, för det fanns inte, det fanns bara en kanal – punkt.

Innan de trådlösa radiosändningarna började i den s.k. ”Etern” i Sverige på 1920-talet,
kunde man sedan länge kommunicera elektroniskt via tråd, och de signaler, som
sändes (ström på – ström av), använde
Morse-alfabetet. Den mottagande skrivaren
slog hål i en remsa enligt det utsända meddelandet, och remsan kunde sedan läsas av
en Morse-kunnig person. Rena trolleriet!

Ljudet som kommer ur en radioapparat är ju åstadkommet genom att en elektronisk
högtalare försätter luften i svängningar, vilket våra öron uppfattar som ljud. Den
tjusiga
trattgrammofonen ovan gör samma sak även utan radiosignaler. Spåren i
grammofonplat
tan förstärks rent mekaniskt av tratten och plötsligt kunde man höra
Caruso sjunga.

Inte illa.

Här kommer då så äntligen en radioapparat från början av 1940-talet, en AGA, tillverkad
i Motala. Undertecknad lyssnade på en
apparat av precis den här modellen, och den var
bra, för ur den kunde man höra hur Las
se Hall blev Olympisk mästare i Melbourne år
1956 i Modern Femkamp, hur Hyland be
skrev Petrus Kastenmans sista ritt i Fälttävlan
i OS i Stockholm samma år med guld
medaljen som slutkläm, hur Sverige blev silvermedal-
jör i fotbolls-VM år 1958, hur
Rickard Bergh blev europamästare i höjdhopp på Stockholms
stadion år 1958, hur
Dan Waern blev fyra på 1500 m i OS i Rom år 1960 samt hur ”Ingo”
förlorade två VM-
matcher mot Floyd Patterson somrarna 1960 och 1961. Sedan började
radiosändar
na använda FM-tekniken och apparaten pensionerades.

VARNING! Nu kommer två bilder med textinnehåll, som endast kan vara av intresse
för äldre elektroniknördar. VARNING!

Här ser vi ett oscilloskop Heathkit, modell O-12. Det tillverkades i början av 1960-ta-
let, har en kanal vertikalt och en horisontellt och klarar max. 5 MHz. Den vertikala
kanalens ena potentialpunkt är jordansluten (burrr!!), men det dög rätt bra för service
av den tidens radioapparater och TV-apparaterna var ju precis på gång. Elektroniken
är högst troligen bestyckad med den första generationens transistorer.

Historia!

Här har vi ett oscilloskop från början av 1980-talet. Det har två kanaler för vertikala signaler,
vilka kan adderas eller subtra
heras, vilket gör att det har en fungerande differentialingång.
Mycket bra! Det klarar
20 MHz, vilket är hyfsat, men det är ännu för tidigt för en inbyggd
digital minnes
funktion. Skopet är användbart ännu idag för analoga kretsar, men helt odugligt
när
det gäller digitalteknik. För dem som gillar att leka med analoga kretsar finns det fort-
farande till salu på eBay till låga priser och okänd nuvarande prestanda.

Nu är VARNINGEN för elektroniknörderi över.

Äntligen då några motordrivna fordon. Mopeder var ju mycket populära på 1950 – och
60-talen. Det kanske vanligaste märket var Puch och visas här på muséet.

Korvautomaten i bakgrunden, är den ett museiföremål eller fungerar den? Den är för-
sedd med näringsdeklarationer på korven och brödet. Var verkligen Lithells så före
sin tid?

Skriftställaren Erik Zetterström med pseudonymen Kar de Mumma är ju bekant för verket
”Två år i varje klass”, ett antal
revyer i Stockholm samt  radiodialoger om olika händelser i
livet  med Sickan Karlsson.

Han var också känd för att vara en inbiten Rolls Royse-fantast. På något vis lyckade sägaren
till muséet få köpa en av dessa bilar,
vilket väckte stor uppståndelse i Motala och annorstädes,
samt gjorde god reklam för
muséet.

Kar de Mumma försåg även Svenska Dagbladet med regelbundna tecknade betraktelser
lik den här.

Här ser vi uppenbarligen en reptilsnabb sportkärra.

Den här färgglada mc-n har beteckningen Moto Guzzi. Italiensk, kanske?

Den här svarta skönheten har en trolig klubbeteckning S.O.K. samt en firmaskylt,
på vilken det står..

..BlackburnE England. Någon som hört talas om detta mc-fabrikat?

Färden gick vidare runt Vättern söderut och för eftermiddagsfikat valdes Värdshuset
i Stadsparken i Jönköping. Det ligger
granne med Straffsparksva– förlåt Stadsparks-
vallen, där Timpa Simonsson står staty
och Jönköpings Södra spelat många allsvenska
matcher.

Då går vi in till kaffet, lottdragningen med skänkta nytto- och prydnadssaker samt det
spännande tillkännagivandet vem som denna gång var mest allvetande i Bengts frågesport.

Hemfärden till Skövde skedde i god ordning.